takethisandthat

Senaste inläggen

Av takethisandthat - 23 januari 2015 14:32

HajhajHaj!

Jahapp, då har man börjat högskola i måndags. Blev jäkligt förvånad över att jag ens kom in på linjen jag hade sökt. Antagningspoängen för att komma in på Arbetsterapeutsprogrammet var ca 18, jag har 16 poäng, hihi    Och de tog enbart in 35 stycken av 662 behöriga!? Så just nu skiner jag av glädje och känner en stor heder för att jag blev utvald   Nu är i alla fall denna veckan över, skönt. Blev förkyld i måndags kväll så har mått ganska dåligt denna veckan. Därför kommer jag utnyttja denna helgen till att bara ta det lugnt, vila, mysa med killen, ev fika med mamsen eller inte göra ett skit, haha. Är stolt över mig själv som inte har gett upp. Jag är vanligtvis en person som inte ger större saker en chans. Förra utbildningen gav jag en vecka, sedan hoppa jag av. Okejokej, den utbildningen var kanske inget för mig, you don't say?!?   , men jag gick i alla fall dit en vecka och konstaterade att neppnepp, här finns ingenting för mig att hämta, och sedan var den historien slut. Pha    Men denna utbildningen känns bra, ja, riktigt jävla bra faktiskt! Jag vet att de första terminerna kommer bli kämpiga, men vafan, jag är en kämpe. Har kämpat mig igenom livets alla motgångar hittills, så varför inte ta ännu fler? Bring it!   Bara så att alla vet.... JAG KÄNDE INTE SÅHÄR FÖRSTA DAGEN!!! Nejnejnej, äru dum eller? Jag hade fucking panik! Mitt huvud dunkade av tankar, magen kändes som en fucking torktumlare som snurrar runtruntruntrunt och runt och den slutar ju aldrig heller, nejnej. Ett tag trodde jag att magen skulle öka takten. Jamen så att jag blev illamående på allt också. Men nej, så kul fick jag inte ha det   Jag kommer ihåg att mina första tankar angående morgonen när jag steg på tåget var "Denna dagen... är en katastrof. SUCK". Väl framme i Lund ---> "Vart fan gör jag ens här? Vart är min säng? Jag vill sova! ÅÅÅH, vilken bussfan var den nu jag skulle ta? Jaha, busshållplatsen är där. Okej... Och en massa folk överallt. Jahapp, och jag syns inte heller, nä. "Hejhej, jag är ny här i denna... eh, ja, staden. Syns jag?" Nä, såklart att jag inte gör. Kan det sluta vara så jäkla mycket folk överallt? Räcker det inte med några få pers och så jag och min musik. Det hade varit underbart. Men nej, såklart inte.. SUCK". Detta var alltså mina tankar från och med att jag steg av tåget fram till dess att jag steg på bussen. Så nej, min första dag var INTE så bra som jag hoppades på. Men jag lyckades, eller hur? Nu har jag gått en vecka på utbildningen, som tidigare sagt, och jag känner mig ärligt talat taggad! Och nervös... såklart. Haha   

Min första tenta är om två veckor. Och jag är nästintill... ett nervvrak! Jag har inte ens beställt några böcker! För vet ni varför? FÖR ATT DE ÄR SVINDYRT!!! Jag lovar, hade jag inte bott hemma så hade jag blivit ruinerad. Okej, det blir jag väl ändån, men inte fullt lika mycket då, kanske, eller? Nej, inte fullt lika mycket. Jag vill ge er som funderar på att studera direkt efter gymnasiet ett litet tips. Tänk efter jäääääävligt noga först. Kolla upp lite fakta, besök staden där du tänkt studera, prata med kompisar som går/gått i högskola - Hur är det? Är det stressigt? Är det stor ålderskillnad på ens klasskamrater? Är det stor skillnad jämfört med gymnasiet? 
För jag lovar, det är inte som att gå i gymnasiet. Folk är trevligare, mer mogna, mer lugna, mer tråkiga och definitivt mer annorlunda! En del har barn och familj, en del har sambo, en del är singel, en del är partypeople och en del är inte det. Jag blev förvånad första dagen, för jag visste inte ett skit. Jag hittade inte i Lund, jag kände ingen, jag var nervös och jag visste knappt vad jag skulle förvänta mig. Men efter en vecka så har du landat lite, du vet vart du ska varje morgon, du vet på ett ungefär vilka du ska leta efter från din klass osv. Så mitt bästa och största tips, gör inte som jag. Kasta inte bort de chanser du får. Ge chanserna en chans innan du fattar några beslut. Du kan annars gå miste om något väldigt bra   


Nähepp, nu har jag tjatat klart om min första dag på högskola och allt annat som handlade om högskolan! Vi hörs när vi hörs nästa gång! (mao, när jag har tid och inte en massa tentor) 
Stooor kramis! 


         

Av takethisandthat - 12 januari 2015 21:38

Hajhaj!

Ett bra tag sedan nu, det vet jag mycket väl om ^_^ Men mitt liv snurrar inte kring min blogg exakt hela tiden. Ibland känner jag bara inte för att blogga, och då bloggar jag helt enkelt inte. Sedan vet jag att man tappar många läsare pga det, men jag skriver faktiskt mest för min egen skull, så att jag kan kolla tillbaka om några månader eller ett halvår och se vad jag skrev, hur jag kände, eller vad som skedde i mitt liv just då. Det är ganska intressant ärligt talat! 


Menmen, vad har hänt i mitt liv sedan sist då? Ojojoj, vart ska jag börja? Haha. Senast jag skrev var den 18 november förra året om jag minns rätt, och det är nästan 2 månader sedan, så kan ta det absolut största som skett i mitt liv, sounds good? Annars sitter ni här i flertalet år :'D 

Så number 1: 

I början av december började jag på en aktivitet via AF. (arbetsförmedlingen för er som inte vet :) ) De första dagarna var ganska okej, jag lärde känna nytt folk, trivdes relativt bra, enbart tack vare att jag hade några goa människor att umgås med, men annars var det LAME. Jag satt bokstavligt talat och sökte jobb i 4-5 timmar!! Ni tror mig säkert inte, men det är dit AF skickar samtliga ungdomar som är mellan 18-29 för att ingå i ungdomsgarantin, som det så fint heter. Du får inte bara slösa din tid på att bara söka jobb, nejnej, du får även en skitkass ersättning från Försäkringskassan som man omöjligt klarar sig på om man bor själv eller lever under andra förutsättningar, som att till exempel betala sin egen mobil, har andra räkningar att betala osv. Jag trodde ärligt talat att jag skulle få jobb ganska snabbt, men nepp, inte en enda intervju på en månad, så det är nu vi kommer till number 2...

Number 2: 
Efter en förjävlig månad på jobbtorget, tack Hannah, Nora och Linda, ni är fan bäst!, så fick jag ett oväntat glatt besked. Jag hade kommit in på min utbildning i Lund, som jag egentligen sökte för skojj skull. Arbetsterapeutsprogrammet är inte enkelt att komma in på kan jag ärligt talat säga. Av 662/663 behöriga tog de in 32 stycken. Jag var alltså en av dessa 32 som blev antagen. Jag känner mig så jäkla hedrad! Så efter en massa frågetecken, oroliga tankar och funderingar bestämde jag mig för att börja på utbildningen. Den börjar den 19/1, och sedan kör det på för fullt. I en takt jag säkert måste vänja mig vid, men det fixar jag. Programmet känns så... mig liksom. Svårt att förklara, men jag längtar samtidigt som jag fasar för nästa måndag! xD Det är fortfarande en del frågetecken kvar; vilka kommer jag gå med? Vilka åldrar är det? Kommer jag hitta någon att umgås med eller bli en outsider som jag oftast alltid varit? Tänk om jag failar på alla tre chanser att klara mina tentor, vad fan gör jag då? 
Ja, det är bara en del. Men jag har bestämt mig för att klara det. Pluggar jag bara, så ska jag minsann klara det! Here we go! 


Number 3: 

Ja, nummer 3 får nästan bli julafton och nyår. Båda dagar var underbara och mysiga. På julafton åkte jag som vanligt till min mormor. Fikade, kollade Kalle, delade ut julklappar, spelade julklappsspelet, åt mat, och fikade igen. Sedan blev det att åka hem på kvällen. Blev en julafton som jag förväntat mig. Det är ingen julafton utan min mormor <3 (:
På nyår var jag och Krille ute och åt på restaurang, firade hans födelsedag, och senare så kollade vi på fyrverkerierna och spelade LoL och tog några shots ^_^  Webbade även med en gemensam vän via LoL - Luka. Awsome och sjukt kul. Fick en massa skratt! :') Emellan jul och nyår så firade jag och Krille jul med hans familj, och var även på Krilles 20 års fest. En riktigt lyckad kväll blev det med en massa skratt och prat. Underbart! :) 

Tänkte som avslut lägga upp lite bilder från julafton, Krilles fest och kanske lite random foton. Vem vet ;D Och de där Turkiet bilderna, jaaa, jag kan väl lägga upp en eller två, men det känns lite förlegat, så ni får nöja er med dessa få bilder. Okajj? Pusshej <3

 

 

Krilles 20 års fest :') 

             



Turkey 2014 <3

             



Julafton hos mormor :)) <3

                   

Av takethisandthat - 18 november 2014 12:25

Hallåj bloggis!

En del har hänt sedan sist. Jag har köpt nya kläder, skor och varit på audition. Härligt! :) Bild på kläderna och skorna kommer längre ner   

Auditionen jag var på igår var ganska (jävla) nervös!! Jag stod i kö i åtminstonde 15-20 min ute i kylan :cc Kön var den längsta jag sett på länge. Men väl inne så registrerade jag mig och fick en söt liten lapp med en massa siffror på xD Obs! Bilden mamma tog på mig efter jag kommit hem är inte den bästa, hon är inte kameravan ;) Forgive her DX haha :*

I vilket fall, tillbaka till auditionen. Efter registreringen så blev det till att vänta och vänta och vänta... Sedan öppnades den stora salen och alla rusade, bokstavligen, in!? Jag tog den lugnt, väntade tills alla gått in, i princip, sedan så gick jag in. Satte mig längst bak, då musiken där inne var något extremt hög O.O Fick sjukt ont i huvudet, då det var sån "dunkdunk"-musik... Varför kunde det inte varit rock musik? Fan så mycket bättre! Men jaja, sedan var det då en massa personer som gick upp på scen och pratade om Clarion Hotel (som då var där jag ev skulle få jobb). De antingen jobbade på Clarion, hade jobbat där eller var chefer. Intressant, fast det tyckte inte krille. Han tyckte att de drog ut på tiden alldeles för mycket x'D Och ja, jag håller med. Det gjorde dem faktiskt. Till sist fick vi gå ut till den andra salen och mingla, vilket jag hatar. Förstår inte varför man ens har något som heter mingla? Löjligt värre. Jag satte mig ner, åt mackan man fick gratis, och väntade tills det blev min tur. Och jag kan ärligt talat säga att jag aldrig varit så spänd och nervös förut. När de ropade upp de nummer, där mitt var inkluderat, så fick vi gå upp för en lååång trappa. Där uppe fanns det olika "värdinnor" som skulle leda oss till de olika juryrummen. Spännande? Pirrigt? MHM!!! Jag fick en värdinna som var sjukt trevlig. Hon peppade oss och sa att juryn var väldigt snäll och att vi inte skulle oroa oss för något.  Efter en massa prat, skratt och försök till att lugna nerverna med de andras energier i min grupp, så blev det min tur att gå in till juryn. Jag sa "Wish me luck!" till de andra, sedan gick jag klumpigt in med mina höga klackar. Inne i rummet satt 4 personer - 2 män, 2 kvinnor. De stirrade lite lustigt på mig när jag kom in, sedan sa de att jag hade 2 minuter på mig då jag fick göra/säga vad jag ville. Till en början gick det ärligt talat bra. Jag fick med en hel del, fick dem att skratta, och allting flöt på bra. Men, sedan fick jag en blackout!! Vad ska jag nu säga? Så jag blev tyst någon sekund, sedan fortsatte jag prata. Men jag kände mer och mer att jag fick slut på ord. De liksom fastnade längst bak på tungan och satt kvar där. Min hjärna fick panik, jag svalde ganska oväntat och sa "ja, det var väl det jag hade att säga... Haha....".  De verkade lite förvånade över min korta presentation om mig, mina tidigare erfarenheter osv, men sa bara "Ja, men okej. Tack så mycket Elin!", sedan fick jag applåder och begav mig mot dörren. Väl ute så möttes jag av stooora blickar. "Kunde du inte stannat lite längre? Jag är supernervös!!" sa en av tjejerna i min grupp. Jag bara log, sa att de var trevliga, sedan gick jag. 


Efter denna auditionen så känner jag mig mer självsäker. Detta var min första audition och jag är superstolt över mig själv! Jag vågade gå in framför juryn. Jag stannade kvar, jag vågade prata, jag vågade vara mig själv. När en kille från Sydnytt kom fram till mig och Krille när vi stod i den låååånga kön, och frågade vad mitt tips var angående hur man mest ska fånga juryns uppmärksamhet, så svarade jag "var dig själv". Och det var precis det jag var. Jag var mig själv. Jag klev in där som mig, och kom ut därifrån som mig. Underbar känsla, ärligt talat. Efteråt så begav jag och krille oss till Triangeln, tog en Slice, och pratade lite. Väntade på att tåget skulle komma, och ja, det var himmelskt att komma hem till sin säng, sitt hem och allting! Det kändes som att jag varit borta en hel månad, när det egentligen bara var 7 timmar ^_^ 


Nog sagt om detta, idag ska jag och mamma baka lite, och ha tjejmys. Wooh :') Har saknat det något otroligt <3 Pusss mamsen :* Senare i veckan kommer nog mina stövlar också. Ser fram emot det! :D 

Ha det så bra tills nästa gång. 
Kramisar! 








Det som jag beställde för någon vecka sedan från Stylepit(tröjan skickade jag dock tillbaka. Den satt helt märkligt..):


 

     



Stövlar som jag redan fått hemskickade, sååå bekväma! 

 






Stövlar, som jag får denna vecka :')

 


Jag, efter auditionen [: 

 




Mami, ily :* <3

  

Av takethisandthat - 30 oktober 2014 17:06

Hallåj alla goa, glada! 


En månad sedan sist. Herregud vad tiden går snabbt :) Under den månad som gått har en del hänt. Men man har väl inte en blogg för att skriva om allt privat som pågår i ens liv, eller hur? Om man skulle gjort det så är det precis som att kasta sig själv till vargarna xD Man blir alltså uppäten.. Ha ha. För er som inte fattade ;) 


Jag kan väl ta upp några saker som inte är fullt för privata. Först ut är att jag och Krillish har hittat vars sin julklapp till mamma. Jag vet, det är tidigt, men whatever! :D Det är två par snygga tröjor från Bonprix. Får hoppas på att hon blir glad när hon får dem till jul ^_^ 

Sedan har jag checkat lite på vinterjackor och ett par snygga stövlar. Är i stort behov av både och. Min senaste vinterjacka gick sönder i fjol, så fick slänga den :c Men det är väl bara att ge sig ut och leta upp en ny som man trivs med! '_' 

Något annat som också hänt under denna månaden är att det har köpt några nya fiskar till akvariet. Tre stycken kampfiskar. En hane och två honor. De är supervackra, fast mest vacker är nog hanen, då han ska attrahera honorna I guess ;) De verkar trivas i akrvariet, och simmar runt och söker uppmärksamhet hela tiden :p 

Jag och Krille släppte även ut några av de största fiskynglen (vet inte om de är så mycket yngel mer men...) och de klarade faktiskt sig ganska bra! Tills en blev ihjältuggad, förlorade sin stjärt och sitt ena öga. Då jävlar tog jag in de resterande i sin lilla bur igen! Vättskrämd blev jag, minst sagt! :c Så nu får de hålla sig i sin bur någon månad eller två till, innan vi försöker igen. De kan ju inte vara i sin bur förevigt, eller hur? 

Nu till helgen så är det Halloween :) Ska ut med Krille och några till. Har inte riktigt bestämt vart vi ska gå med vi får se. Blir nog kul! Har inte köpt något speciellt som jag ska ha på mig dock, så får improvisera och göra något eget av det hela! Going Elin-style! [: 


Annars så har jag enbart fixat en del ärenden, bla med AF, och det hela slutade faktiskt bra för mig denna gången. Wooh :))) Fattas bara en praktikplats och ev en anställning någonstans ^_^ Men tro inte att jag fick vänta och kämpa för att ta mig hit, för det fick jag! Jävligt mycket (: Så nu är jag officiellt arbetssökande, och slipper gå en högskolelinje som verkligen inte passar mig o.O Skönt!

Tyvärr har jag ingen vidare bra bild på de nya fiskarna, eller på något av det som jag berättat om xD Såå, det får bli en random bild från typ.... tusen år tillbaka i tiden? Ja, något sånt!
Pusss :* 


   



Av takethisandthat - 29 september 2014 13:37

Hej alla söta och glada!

Som ni kanske märker har jag inte varit aktiv här på bloggen de senaste veckorna. Mycket har hänt kan man nog säga. Jag har hoppat av min utbildning, haft en massa samtal att ringa, möte med AF, tankar angående framtiden, plus att en av mina bästa killkompisar, Kim, dog för några månader sedan, vilket jag fick reda på i torsdags, så har varit ganska deppig pga det. Om ni läste förra inlägget så får ni ett hum om vad som skedde och hur jag har mått. 

Jag kan bara hoppas på att Kim har det bättre där han är nu och att han på något sätt vet hur stor saknaden är efter honom. I alla fall från min sida. Jag lärde känna en vän, men jag förlorade en storebror <3 


I vilket fall så har mitt liv varit ganska kaotiskt på senaste tiden. Blev dålig i magen efter Turkiet-resan. Tror det gick en månad innan jag verkligen började må bättre och slapp springa på toaletten hela tiden. Det var något bland det jobbigaste jag varit med om kan jag ärligt talat säga. Så för min del skippar jag nog utomlandsresorna ett tag framöver nu    Annars så har livet flytit på som vanligt. Både brorsan och min pojkvän kom in på sina utbildningar och har någonstans att gå varenda morgon medan jag får ut och söka jobb eller underhålla mig själv om dagarna. Inte särskilt kul, men jag lever hellre såhär än att känna sig tvungen till att gå upp på morgonen och åka med bussen ner till stan för att sedan bege mig till en utbildning jag absolut inte vill gå på! Rena rama tortyren faktiskt.. Framöver tror jag att jag satsar på något slags jobb så jag kan tjäna ihop lite erfarenhet och pengar tillsvidare   Det är alltid kul att kunna unna sig lite saker någon gång i månaden. T.ex fixa håret, eller naglarna, eller kanske gå på bio, äta på restaurang, spela laserdome etc. Det är aldrig kul att uppleva den känslan av att man preciiis har så man klarar att betala räkningarna, hyran osv. Men annars då? Ska jag bara sitta hemma hela dagarna, eller ta långa promenader bara för att jag är för pank för att hitta på något kul? Nää, det är inget vidare... Så jag får hoppas på det bästa och helt enkelt låta livet leda vägen just nu. Mycket mer än så kan jag inte göra.


Nu hade jag i vilket fall tänkt spela lite, koppla av, och sedan käka    Ni får ha det så bra så hörs vi! 
PS. Förlåt att inga bilder från Turkiet kommit upp på bloggen än, men som sagt, life's a bitch sometimes ^_^ 

Pussaar! 








     





Av takethisandthat - 24 september 2014 18:21

Kimmie... 

Jag önskar att du kunde läsa detta just nu, men det vet jag mycket väl om att du inte kan. Du är borta någon annanstans. Någonstans där jag inte kan nå dig. 
Du är på en finare, bättre plats nu. Du slipper lida. Du slipper känna smärta. Och framförallt, du slipper bli utnyttjad och lära känna den falskhet vi lever i. 
Om du bara visste så mycket jag saknar dig just nu. Den saknaden går inte att beskriva. Du var som en storebror för mig. Jag kunde komma till dig när som helst. Om det så var mitt i natten så fanns du alltid där. Du svek aldrig, du vände mig aldrig ryggen. 

Jag vet att du hade mycket smärta i ditt liv. Inte bara rent känslomässigt, utan även fysiskt. Din sjukdom blev bara värre och värre, och slet dig i stycken, sakta men säkert.. Jag önskar att jag hade kunnat ta bort den smärtan du kände, och allt negativt i ditt liv, som nu inte finns mer. 


Idag när jag gick till Stadsarkivet tänkte jag på dig. Jag tänkte på hur stor kram jag skulle ge dig, och hur mycket jag hade velat berätta och säga till dig. Jag längtade till att träffa dig. Det hade gått för länge och jag var sjukt orolig för dig. När jag kom fram så åkte jag upp med hissen till fjärde våningen. När hissen hade passerat tredje våningen kände jag en obehaglig känsla som jag aldrig hade känt förut. Jag rös i hela kroppen, och blev iskall om händerna. Det försvann inte förrän jag började prata med Torgny, min förra chef, och fråga om han hade något jobb att erbjuda. Sedan gick jag en runda och hälsade på alla. Men jag längtade mest efter att träffa dig. Jag ville ju så gärna se så att du var okej! Jag nådde Lovas rum och pratade en stund med henne. När jag till slut frågade efter dig så kom svaret som en kniv i hjärtat. "Åh, har du inte hört? Kim är död."

Jag trodde först att hon skämtade, så jag tvekade lite och sa sedan "Va?". Hon svarade helt allvarligt "Ja, sorligt nog är han död. Han dog i våras, jag trodde att du visste..." Sedan visade hon foton och ett fint kort som din mamma hade gjort och skickat ut till alla efter din begravning. Jag bara stirrade stumt på henne. Jag visste inte vad jag skulle säga. Det var nästan som att tiden stod stilla ett tag. Tankar började röra sig i huvudet. "Men va? Hon måste driva med mig!" "Han är inte död, han lever!" "Om jag smsar honom eller ringer så svarar han. Det måste han fan göra!! Eller...?" När jag sedan gick därifrån så var jag i chock. Jag grät inte, jag log inte, jag pratade inte. Jag bara gick. Tiden flöt förbi runtomkring mig. Människor betedde sig som vanligt, cyklade, gick eller sprang förbi mig. Jag startade musiken i mina hörlurar. Ville bara bort. Ville lägga mig ner på marken och gråta tills det inte fanns mer tårar. Jag ville skrika, vråla, bli arg och kasta något, för Kimmie, du var ju min storebror. Du betydde så jäkla mycket för mig. Du fick inte vara död. Det var inte sant. Resten av tiden som jag spenderade i stan bara flöt förbi som vatten. Jag satt på bussen hem och bara stirrade ut genom fönstret. Tänkte tillbaka på när vi fikade senast, när vi var med Stadsarkivet i Danmark eller när vi pratade en massa ute i arkivet. Allt det var ju minnen nu och jag skulle aldrig få träffa dig igen Kimmie. Aldrig mer. Jag klandrar mig själv för att jag inte tog kontakt med dig mer ofta. Då kanske jag hade kunnat rädda dig på något sätt. Då kanske du inte hade ramlat ner för den där jävla trappan.. Det kanske var en olycka, eller så var det inte det.  De säger att det var en olycka, men Kimmie, jag kände dig så jävla bra! Jag visste att du hade dagar då du mådde kasst, och dagar då du mådde lite bättre. Jag visste om en del av din bakgrund och att din fysiska hälsa inte var helt okej. 


Samtidigt som jag är otroligt ledsen och saknar dig som fan, så är jag arg. Jag är arg för att ingen jävel hörde av sig till mig. Jag är så otroligt jävla arg för att det gick 4-5 månader innan jag ens fick reda på att du inte fanns mer. Alla på Stadsarkivet visste hur bra vänner vi var och ändå så hörde jag inte en ljud från någon av dem. Det var precis som de tyckte att det var bättre att jag inte visste. Men hur fan kan det vara bättre att jag inte vet när du var som min egen bror?! Hur fan kan det vara bättre när jag brydde mig så himla mycket om dig?! 

Kim, du var en så jäkla fin person, så underbart snäll och hade ett hjärta av guld. Jag är oerhört glad att jag fick lära känna en så fin person som du. Att inte särskilt många såg det som jag såg, det är synd, för du var en av de bästa killkompisarna jag haft. Ever! 

Att du dog så ung är inget annat än tragiskt och fel. Man ska inte dö ung, man ska ju dö gammal. Då har man upplevt en himla massa och förhoppningsvis gjort det bästa av det liv man haft. Men Kim, du kommer alltid att finnas i mina tankar. Jag kommer aldrig glömma dig. Du är oförglömlig. 

Jag hoppas att du mår bättre där du är nu och är lycklig, utan smärta. 

Jag älskar dig brorsan <3 

/ Elin 






Av takethisandthat - 20 augusti 2014 08:54

Hajhaj!

Jag bloggar just nu från mitt hotellrum i Turkiet, Alanya. Krille var precis nere i matsalen och käkade frukost, men jag kände inte för att sitta bland en massa folk och stressa i mig frukosten för att sedan behöva halvt springa till hissen och bort till vårt rum för att äntligen kunna snyta mig :$ Jappjapp, jag är fortfarande förkyld. Det börjar bli bättre, men det går seeegt. Jag blev ordentligt förkyld efter VIP Hamam i söndags. Kan vara som så att alla dofter och den tryckande värmen som var där inne var det som fick bägaren att rinna över. But idk :) 


I vilket fall så har jag blivit lite brun trots förkylningen och den jobbiga värmen. Det känns bra :) Dock så har jag fått några konstiga små runda,röda saker på mina ben. De ser ut som finnar, men det är inte hårsäckinflammation. Har ingen aning vad det är, men det har blivit bättre med de dagar som har gått sedan vi kom hit i alla fall :) 


Idag blir det en chill dag i solen, kanske in om stan också. Får se hur pass mycket jag orkar. Eller ja, hur pass mycket min kropp orkar dvs ^_^ Krille vill hemskt gärna in om stan, men den är 2 km bort, och jag hostar nästan hela tiden och snyter mig fortfarande lite grann, vilket gör att det, enligt mig, ligger 200 000 km bort istället för 2 km ;) Det blir en mysig lunch och kvällsmat idag också, precis som de förgående dagarna :') Det har varit god mat här, men det går inte att jämföra med maten i Spanien. Ingenting här går egentligen att jämföra med Spanien, för i Spanien var allting mycket bättre, enligt mig ;p De städade vårt rum varje dag, bättre mat, mer frihet på hotellet när till exempel det kom till att fylla på sin vattenflaska med deras vatten i matsalen, de hade ingen ohyra på rummet etc. Menmen, alla hotell förtjänar visst inte att ha 4 stjärnor för de kan inte leva upp till dem :) 


Imorgon blir det en heldag utomhus. Jag och Krillex ska iväg och uppleva tre av de mest viktiga sevärdigheterna i Alanya. Bland annat någon grotta och en flod. Ska bli awsome och jag ska ta mååånga bilder! Eller ja, jag eller Krille ;) Kommer förmodligen lägga upp några bilder från Turkiet som jag gjorde med Spanien-resan. 


Nu hade jag i alla fall tänkt käka lite frukost, vila och sedan ut och sola på vår balkong, som faktiskt är den enda balkongen som har sol från 9-13. Det är nice :P Så vi får höras när jag kommit hem och så uppdaterar jag om hur läget ser ut då!


Massa kramisar!


 

Av takethisandthat - 29 juli 2014 18:29

Hajhaj!

Jag är fortfarande dålig på att uppdatera, och det vet jag om, men jag försöker mitt bästa ;) Idag har dagen sett ganska alldaglig ut. Har åkt ner om stan, fixat ett ärende, sedan åkt hem igen. Suttit och spelat största delen av dagen, haft ganska tråkigt ärligt talat xD Jag saknar att ha någon att ta en fika med, eller bara gå ut och gå en runda med.. Alla de vännerna som jag trodde skulle höra av sig har visat sig vara... för självupptagna I guess.. :/ Men jag försöker att hitta på saker själv och bli mer självständig istället. Jag låter inte min ensamhet dra ner mig :) 

Jag har extremt många internetvänner, men antingen bor de högre upp i landet eller så bor de i ett helt annat land xD Menmen, ibland får livet vara ensamt och tråkigt för att sedan bli bättre och ljusna upp! 


Mina fiskar har dock skrämt skiten ur mig. En av de minsta, en hona, har blivit uppäten av de andra fiskarna! Som tur var såg jag inte det, men jag hade märkt flera dagar i sträck att hon höll sig för sig själv och matvägrade. Så idag, när jag inte såg skymten av henne och krille hade sett henne senast i morse, ringde jag till djuraffären och förklarade för dem vad som hänt och att hon nu var borta. Då säger tjejen jag pratade med att hon förmodligen blivit uppäten av de andra då hon sågs som ett hot mot stimmet!! Man bara wtf?!? Jag har seriöst kannibaler till fiskar och har nu panik för att mata dem :((( Tänk så äter de på mig om jag har fingrarna för nära vattenytan? Man vet ju aldrig, även fast att de är akvariefiskar.. Hur fan kan man äta sin egen sort liksom? 


För övrigt ska man till Väla imorgon, fixa en grej och sedan hem. Kanske lite senare in om djuraffären också och begära en ny fisk. De är dem skyldiga kan jag tycka. Hur skulle jag kunna veta att just den fisken skulle bli uppäten liksom? o: Det hela är ganska ironiskt egentligen, men samtidigt så hemskt så jag nästan inte kan tro att det är sant.... Den hann vara i akvariet i 2 dagar, that's it. Sjukt. 


Nu hade jag i alla fall tänkt dra bort om Maxi med Krille. Lite som behöver handlas osv. 

Ha det bra tills nästa gång!

Puss och Kram <3 


   

Presentation


Tjena!

Denna blogg bjuder på en massa skojjiga inlägg. B.la. om känslor, min vardag, tankar etc.
Kommentera får ni mer än gärna göra, dock seriösa kommentarer!
Peace out ;)

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2018
>>>

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards